Kompanjonavtal (aktieägaravtal)
Aktiebolag är den mest populära företagsformen, men många glömmer att aktiebolagens regler inte räcker till för att lösa situationer som kan uppstå i ett aktiebolag. Det kan vara en tvist, om delägaren går i konkurs eller i värsta fall dödsfall. Vi rekommenderar därför att när du startar eller driver ett aktiebolag, ingå något som kallas för kompanjonavtal med övriga delägare som bestämmer vad som gäller. Den officiella benämningen på ett kompanjonavtal heter egentligen aktieägaravtal, men eftersom att kompanjonavtal används mer till vardags så väljer vi att använda oss utav det begreppet.
Kompanjonavtal kontra bolagsordning?
Det finns två sätt att skapa sina regler, det ena är att aktieägarna tar in dem i bolagsordningen, eller genom att upprätta ett kompanjonavtal. Sammanfattningsvis så föredras reglering genom kompanjonavtal i ett bolag som har begränsat antal aktieägare.
Vissa frågor kommer att behövas kompletteras genom bestämmelser i bolagsordningen. Vi förklarar mer om det längre fram.
För och nackdelar med kompanjonavtal
Fördelarna:
• bolagsordningen är offentlig (det kan finnas en del villkor som man ej vill exponera)
• vissa saker går inte att ha med i en bolagsordning, t ex röstbindningsklausuler och bestämmelser om kompanjonförsäkring
• alla aktieägare behöver inte vara med i ett aktieägaravtal
• en ändring av bolagsordningen kräver minst 2/3 majoritet.
Nackdelarna:
• det finns en risk för dubbelreglering (och därmed kan tvister uppstå)
• bundenheten begränsas till avtalsparterna (dvs omfattar inte alla delägare)
• svårhanterligt om det finns många aktieägare.
Man ska inte ha ett aktieägaravtal mellan några aktieägare om t ex hur aktieägarna ska rösta i en viss fråga om det finns ett avtal mellan alla aktieägarna att de ska rösta i samma fråga fast på motsatt sätt. En aktieägare som är avtalspart i båda avtalen begår då kontraktsbrott hur han än gör.
Ett aktieägaravtal kan vara en öppen eller hemlig överenskommelse mellan de aktieägarna som ingår sånt. I ett sådant avtal är det viktigt att ange vilka aktieägare som har ingått avtalet eftersom att avtalet antingen kan omfatta alla aktieägare i ett aktiebolag eller bara några av dem. Ett avtal mellan endast några aktieägare kan inte behandla vilka frågor som helst, det eftersom att vissa frågot kräver att alla alla aktieägare är med och beslutar.
Varje kompanjonavtal är unikt och därför innehåller olika avtal olika klausuler. Det finns ett antal frågor som absolut finnas med i de flesta kompanjonavtal:
• bolagets förvaltning
• inkomstfördelning mellan delägarna
• bodelning efter skilsmässa
• delägares dödsfall
• delägares konkurs
• kompanjonförsäkring
Förvaltning
Bestämmelser om förvaltningen i aktiebolag är väsentliga och bestäms i samband med kompanjonavtalet. Det kan t ex röra frågor som
• krav på arbete – t ex delägarnas funktion och hur mycket var och en ska arbeta
• beslutsfattandet på bolagsstämman – t ex att samtliga delägare ska tillämpa sin rösträtt och hur de ska rösta
• hur styrelsen ska se ut – t ex att var och en av aktieägarna har rätt att utse samma antal ledamöter och suppleanter.
Uttag av lön från aktiebolaget
En viktig fråga för dig och de övriga aktieägarna är hur mycket lön och utdelning som ni ska få ta ut ur aktiebolaget. Vissa vill ta ut så mycket som möjligt och så snabbt som det bara går, medan andra vill bygga upp företagets stabilitet (konsolidera) under antingen en längre eller kortare tid, innan man börjar göra större uttag.
Det är därför bra att ni i kompanjonavtalet har med riktlinjerna för dessa typer av frågor som; när uttagen ska göras, hur mycket vid varje tillfälle (kontinuerligt, först efter några konsolideringsår, när bolaget likvideras osv. Det ska också innehålla om vad som ska påverka att delägarens uttag- arbetsinsats, kapitalinsats osv.
Skilsmässa
När en aktieägare skiljer sig så kan en risk finnas att dennes aktier bodelas över till maken. Därför är det ofta i mindre bolag som man vill förhindra utomstående att komma in i aktiebolaget och det är en god idé att skriva in i kompanjonavtalet om vad som ska hända när en aktieägare skiljer sig. Ett sätt att förhindra en sådan händelse är att ta in en bestämmelse i kompanjonavtalet om att de aktieägare som är gifta, måste göra aktierna till enskild egendom och detta görs genom äktenskapsförord. Den här bestämmelsen skall utökas och kompletteras med en vitesbestämmelse. I fall aktieägarna ej gjort aktierna till enskild egendom, så behövs en hembudsklausul i bolagsordningen som blir aktuell att tillämpa“ om aktieägaren inte gjort aktierna till enskild egendom”.
Dödsfall
I kompanjonavtalet bör man ha med bestämmelser om vad som gäller om en aktieägare går bort. En bestämmelse, om att kompanjonavtalet ska bestå om ett dödsfall inträffar, bör finnas med. Om man inte har med sådan bestämmelse så innebär lagreglerna att kompanjonavtalet upphör att gälla.
Det som man oftas skriver in i ett kompanjonavtal är att de kvarvarande aktieägarna har rätt- och är skyldiga att lösa in den bortgångnes aktier. För att inte utomstående personer ska kunna komma in i bolaget till följd av dödsfallet så är det viktigt att hembudsklausulen i bolagsordningen även omfattar äganderättsövergångar till följd av dödsfall.
Konkurs
Om en bolagsman går i konkurs ska normalt ett kompanjonavtal upphöra, enligt handelsbolagslagen. För att undvika detta så kan man inkludera i kompanjonavtalet att konkursboet ska träda ur avtalet. Bestämmelsen gäller endast lagen om handelsbolag och enkla bolag bara bindande för konkursboet om konkursboet lämnar sitt samtycke.
Kompanjonförsäkring
Kompanjonförsäkringen är en slags kapitalförsäkring som varje delägare rekommenderas att teckna för att kunna exempelvis lösa in en långtidssjuk kompanjons aktier.
Det finns olika försäkringslösningar och ser olika ut i varje bolag. Beroende på delägarnas ekonomi, ålder, hälsa, bolagets ekonomi, verksamhetstyp etc. Det är bäst att vända sig till ett försäkringsbolag för att få hjälp med vad som passar just ert bolag.
Innehåll som avtalet bör ha
Varje aktieägaravtal är unikt och därför innehåller olika avtal olika avtalspunkter. Dessa bör finnas i de flesta aktieägaravtal:
• namnteckningar.
• förvaltning
• aktieägartillskott
• avtalsparter
• dödsfall
• delning av boende
• överlåtelse av aktier
• kompanjonförsäkring
• tvistlösning
• aktieägares konkurs
• övriga avtalsbestämmelser
• fördelning av inkomst
