Lagar och regler
Det saknas lagar och regler gällande avtal om kommersiella tjänster. Däremot finns standardavtal som används på konsultområdet. ABK96 är ett sådant exempel, det används mestadels för bygg- och arkitektuppdrag. Det fungerar i många andra lägen också då köpet avser kompetenskonsulter. Kom ihåg att om man använder ett standardavtal så är det givet att parterna har ett skriftligt konsult- eller uppdragsavtal.
Info om godkännande för F-skatt
Det bör stå med i avtalet att uppdragstagaren är godkänd för F-skatt, då bär han eller hon själv ansvar för skatt och sociala avgifter. Om uppdragstagaren inte har godkännande så är det uppdragsgivaren som bär ansvar för skatt och sociala avgifter, detta kan bli kostsamt.
Beskrivning av uppdraget
Det viktigaste som behöver finnas i uppdragsavtalet är de avtalspunkter som beskriver uppdragets art och omfattning, en sådan beskrivning är grundläggande för vilka krav som kan ställas på uppdragstagaren. Det bör innehålla en detaljerad beskrivning vad uppdragstagaren kommer att utföra, vi rekommenderar att man hänvisar till en bilaga som innehåller en detaljerad beskrivning av uppdraget som ska utföras.
Avtalstider och uppsägning
Avtalstiden brukar oftast bestämmas beroende på uppdragets art och omfattning. Vissa uppdrag löper tillsvidare tills att avtalet sägs upp utav någon av parterna. Vanligtvis så brukar man vid en uppsägning få en uppsägningstid och den får anpassas efter omständigheterna. En uppsägning kan orsaka en del större förändringar för någon av parterna och då kan det vara bra med en längre uppsägningstid. Det ger parterna tid och möjlighet att förbereda sig på att avtalsförhållandet kommer att avslutas.
På grund av bevisskäl så är det bäst att uppsägningen är skriftlig. Om uppdragsgivaren säger upp avtalet så kan uppdragstagaren redan ha lagt ner arbete och kostnader för utförande av arbetet. Därför är det en god idé att avtalet reglerar att uppdragstagaren har rätt till ersättning för arbetet som är utfört.
Andra uppdrag är tidsbegränsade och gäller tills att avtalstiden löper ut och dessa avtal brukar inte kunna sägas upp av någon av parterna. Däremot finns inget hinder att ha med en uppsägningsklausul i sånt avtal. Det finns en tredje variant som är vanlig, att uppdragsgivaren ger en deadline på när uppdraget ska vara klart.
Ersättning
Ett arvode kan kommas överens på olika sätt. Det kan vara ett fastpris eller på löpande räkning per timme, dag eller år. Även om priset beror på tidsenheten så kan det finnas ett maxtak, d v s vad uppdraget får kosta som högst. Ett fastpris innebär den ersättning som ska betalas och tiden som läggs ner spelar då ingen roll. Vid löpande räkning så är det uppdragsgivaren ta den ekonomiska risken för vad det kommer kosta och det bör ingå i avtalet om moms ingår eller ej.
Det är viktigt att förtydliga om priset innehåller alla kostnader och utlägg som uppdragstagaren haft för att fullfölja uppdraget, eller om de ligger på uppdragsgivaren. Det kan vara ersättning för resekostnader, levnadskostnader mm.
Betalning
Betalning brukar normalt göras när uppdraget är slutfört, är det långvariga avtal så kan delbetalningar göras. Om uppdragstagaren är skyldig att göra en redovisning hur uppdraget utförts så är inte uppdragsgivaren skyldig att betala förrän efter sådan redovisning skett.
Betalningstiden bör finnas med i avtalet, som inom vilken tid från fakturadatumet som betalning som göras. Enligt räntelagen får du utan avtal ta ut en dröjsmålsränta med högst gällande referensränta plus 8 procentenheter. För att ta ut en högre dröjsmålsränta än nivån enligt räntelagen måste detta skrivas in i uppdragsavtalet.
Sekretessklausul och tystnadsplikt
En uppdragstagare ses som förtroendeman och ska därför vara lojal mot sin uppdragsgivare och får inte skada på något sätt denne. Pga detta så sker en indirekt tystnadsplikt. För komplettering av det lagstadgade skyddet så kan man mer specifikt detaljera sekretesskyldigheten mellan två företag och en sekretessklausul kan tas med i avtalet. Om en part bryter mot sekretesskyldigheten så innebär det vanligtvis att denne blir skyldig att betala en ekonomisk ersättning till den andre parten. Ersättningen är ofta ett förhands bestämt vite.
Tillägg till och ändringar av avtalet måste göras i samförstånd mellan parterna. Det går inte att endast en part ändrar eller adderar i avtalet. Vill ni lägga till något eller ändra i avtalet så kan ett helt nytt avtal skrivas eller så kan de nya ändringarna läggas till. Vid tilläggsarbeten är det viktigt att parterna även reglerar hur ersättningen för dessa tilläggsarbeten ska beräknas.
Force majeure
Med Force Majeure menas oförutsedda händelser av extremt slag. Det kan vara naturkatastrofer, krig eller brand -det som påverkar en parts möjlighet att slutföra sin del av avtalet. Det är strängt ansvar som parterna har enligt lag, men när det kommer till force majeure så är det ett undantag. Enligt lag finns ofta lagen om Force majeure där man gör undantag för situationer då avtalsbrottet berott på en extrem händelse. Force majeure-klausulen fungerar då som en typ av friskrivningsklausul.
Tvist och dess lösning
En tvistlösning ska lösas i allmän domstol om parterna inte avtalat annat. Parterna kan också välja andra metoder för tvistlösning, exempelvis skiljeförfarande (eller förenklat skiljeförfarande genom Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut).
Underskrifter
Ett avtal måste undertecknas av behörig firmatecknare för båda parter. Avtalet behöver innehålla datum och ort i samband med undertecknande.
Dessa punkter bör ett avtal innehålla
Varje uppdragsavtal är olika och unikt och innehåller därför olika avtalspunkter med olika design. Det finns dock ett antal punkter som bör finnas med i ett uppdragsavtal:
• avtalsparter
• ersättning
• uppgift om F-skattegodkännande
• tvistlösning
• underskrifter
• uppdragsbeskrivning
• avtalstid och uppsägning
• ändringar och tillägg
• force majeure
• avtalstid och uppsägning
• sekretess och tystnadsplikt
• betalningsvillkor
